augusti 2024 - Ebba Thorolvsen

Sytips för nybörjare – en bokrekommendation

16 augusti 2024 / Lämna en kommentar

Om du är sugen på att börja sy kläder men tycker det är svårt att komma igång, vill jag rekommendera boken Zero waste-mönster av Birgitta Helmersson. Den fokuserar på hur du kan sy kläder på ett enkelt sätt, utan svinn. Ett sytips för nybörjare!

En hand håller upp boken Zero waste-mönster, som är perfekt för nybörjare.

Ett av mina mål denna sommaren var att sy mer. Ofta är det väldigt kul i tanken. Jag låter fantasin flöda fritt och vipps så ska jag designa en hel en klädkollektion som ska debutera under Copenhagen Fashion Week. Men sen, när det väl är dags att rita av de psalmbladstunna mönstren, som bara glider runt ovanpå tygstycket, och klippa noga efter de knappt urskiljbara kritsträcken brukar inspirationen avta något…

Det var just detta som fick mig att se stor potential i syboken Zero waste-möster av Birgitta Helmersson.

5 anledningar till att Zero waste-möster är så bra

Det finns flera anledningar till att boken visade sig vara ett lyckat inköp. Den innehåller många bra sytips för nybörjare och passar utmärkt till den som vill komma igång med att sy kläder.

1. Allt tyg används

Det kanske goes without saying. Men jag säger det ändå.

Bokens mönster ritas upp som ett pussel på din tygbit, vars storlek i sin tur baseras på storleken det slutgiltiga plagget ska ha. Varje centimeter kommer till användning och således blir det inget svinn.

Skönt i själen och i plånboken. Svinnsmart, som Birgitta själv beskriver det.

Bilden visar en uppslagen sida ur boken.

Med linjal och penna måttar du upp bitarna du ska klippa, vilket innebär att du helt slipper slirigt mönsterpapper.

2. Inkluderande storlekar

På tal om storlek. Något jag verkligen tycker om med Zero waste-möster är att det inte tummats på inkluderingen. Vilket jag annars upplever som ganska vanligt, med hållbarhet och småskalighet som ursäkt.

”Jag är egenföretagare, därför kan jag bara producera storlek XS-M”.

Men när jag slog upp boken och såg att mönstren Birgitta konstruerat finns i upp till storlek 6XL blev jag glad. Att sy är och ska vara en hobby för alla.

OBS! En sak jag vill passa på att nämna är att jag tycker att storleksguiden i boken är lite off. Jag har själv måttat mig fram till en specifik storlek med hjälp av guiden, för att sen sluta upp med ett alldeles för stort plagg. Hellre det än tvärt om, antar jag. Men mitt tips till dig är att välja en storlek mindre än den guiden rekommenderar.

3. Olika svårighetsgrad

Boken bygger på 5 bas-mönster. T-shirt, kjol, linne, skjorta och byxor. Alla dessa plagg är enkla och relativt snabba syprojekt. Sen tillkommer ytterligare variationer av bas-mönstren, i olika svårighetsgrad. T-shirten kan bli en collage-tröja och kjolen en klänning, och så vidare.

Och mitt tips, från en nybörjare till en annan, är att börja med basplaggen och jobba upp ditt självförtroendet. När du väl bemästrat de kan bokens plagg justeras och omdesignas i oändlighet.

4. Second hand-tyger

Att köpa tyger second hand kan man visserligen göra oavsett vilket mönster man använder. Men boken uppmuntrar oss verkligen att tänka hållbart all the way. Från mönsterkonstruktion till tygkonsumtion.

I skrivande stund har jag sytt två av bokens 15 plagg. Varav ett är ett par byxor, av gamla bomullsgardiner inköpa just second hand.

5. Uppskatta kläder

Som du förstått vid detta laget genomsyras boken av ett hållbarhetstänk.

Ett av dess budskap är att om du syr kläder själv får du en annan uppskattning för dem. Såklart för de plagg du själv producerat. Men kanske även för de du köper, som någon annan, i en annan del av världen skapat.

Jag gillar den filosofin.

Kroppen

Om att säga tjock

13 augusti 2024 / 2 kommentarer

Att kalla någon för tjock eller tjockis kan utgöra brottet förolämpning enligt 5 kap. 3 § brottsbalken. […] den som uttalar sig nedsättande eller som förödmjukar en annan person kan göra sig skyldig till förolämpning.

Så skriver Lawline som svar på frågan om det är brottsligt att kalla någon för tjock. Med brasklappen att det kan ”bero på om ditt syfte är att kränka”.

Jag tycker att detta väl speglar hur vi i allmänhet ser på ordet. Det är ett nedsättande, förolämpande och kränkande adjektiv. Kanske till och med olagligt!

Bild på tjej som badar. Hon har en tjock mage.

En tjock bok eller en tjock tjej – är ordet lika inför lagen?

Jag blir förvånad av att du kan hamna i klammeri med rättvisan genom att använda en beskrivande term. Personligen likställer jag att säga tjock med att säga att någon är lång eller brunett. Och om det handlar om avsikten kan man väll i princip säga vad som helst med så syrlig ton att det låter som en kränkning. Varför lyder inte frågan till Lawline ”är det brottsligt att kalla någon kort?”.

Det handlar såklart om vad vi lägger i ordets betydelse. Dess konnotationer. Egentligen beskriver det bara något som är brett i förhållande till längden. Exemplet ”en tjock bok” har en neutral konnotation, medan ”en tjock tjej” har en negativ konnotation. Det inte känns riktigt lika bra att säga, för de allra flesta.

”Jag är tjock”

Men! Min fasta ståndpunkt är att språket är en viktig del i självacceptans och kroppspositivitet. Så länge vi ser ordet tjock som fult – ser vi även innebörden som ful.

När jag beskriver mig själv som jag tjock möts jag ofta av ”neeej, du är inte tjock” eller ”säg inte så om dig själv”. Jag skulle nästan vilja gå så långt som att säga att det är den inneboende fettfobin som talar… Men jag låter det vara osagt.

De som reagerar skulle säkert mycket hellre se att jag använder ett mjukare, mindre laddat ord. Som mullig, rund eller kruvig. Men vad är skillnaden egentligen? Det betyder ju samma sak. Det är ett adjektiv som beskriver en persons kroppsstorlek. That’s it.

Genom att använda ordet för att beskriva en persons kroppsstorlek utan att lägga någon värdering i det, kan vi normalisera det. Och ta makten från de som använder det på ett negativt sätt. Detta minskar i sin tur stigmat och skammen kring att vara just tjock.

Undantagen som bekräftar regeln

Det finns nyanser, som med allt annat. Det såklart viktigt att vara medveten om sammanhanget och hur begreppet kan uppfattas av andra. Bara för jag har kommit till en punkt då jag inte längre reagerar illa, betyder inte det att alla är där riktigt ännu.

Personligen är jag till exempel försiktig med att beskriva andra som tjocka, om jag inte vet att det är en term de själva är bekväma med. Men, det händer. Och då gör jag allt för att det ska framgå att jag beskriver någon som tjock på ett positivt eller högst neutralt sätt. Jag försöker ju trots allt bidra till normaliseringen, på ett respektfullt sätt.

Hur känner du kring att använda ordet tjock för att beskriva någon annan eller dig själv?

En tjej tar en selfie i en hiss. Hon har en rosa klänning och hennes tjocka mage syns i den.

Personlig stil

Hur gamla outfits hjälper dig att hitta din personliga stil

8 augusti 2024 / Lämna en kommentar

Gamla outfits jag gillade förr men ratar idag är (tyvärr) påminnelse om att jag inte hittat en personlig stil. Ännu.

En tanke slog mig idag, när jag mindes en outfit jag bar för typ ett år sen. Den var inte ful egentligen. En grå kavaj, en svart klänning och ett stort guldigt hjärta i ett snöre om halsen. Men, något med looken får mig ändå att må dåligt när jag tänker på den.

Cringe, liksom.

Gamla looks jag inte skulle bära idag. Tyvärr finns det inga bilder på ovan nämnda kavaj-look (av förklarliga skäl), men dessa fungerar lika bra som exempel.

Varför mår vi dåligt av att se gamla outfits vi burit?

Eller vi och vi. Jag antar att det inte bara är jag?

Först vill jag vara väldigt tydlig med att det inte över huvud taget har att göra med hur jag eller min kropp ser ut. Utan det handlar bara om kläder och accessoarer.

Dessa gamla (fula) looks blir liksom en påminnelse om att jag inte har en personlig stil.

En personlig stil för mig är något man arbetat fram under livets gång, som är bestående över tid och som säger något om vem just jag är. I motsats till den personliga stilen finner du den ”opersonliga”, antar jag. Den är styrd av trender och micro-trender och innebär inte sällan en ny stil varje kvartal. Den kommer utifrån och in, inte inifrån och ut.

Och såklart strävar jag efter att hitta en personlig stil. Då blir att se tillbaka på en outfit som inte ens är ett år gammal och känna usch en påminnelse om att jag ännu inte nått dit. Inte ens efter eviga scrolltimmar på Pinterest, otaliga inköp av modemagasin och daglig reflektion över den egna garderoben.

Jag är för trendkänslig helt enkelt. Jag känner mig typ som Micro Trend Final Boss.

Ännu fler gamla looks jag inte skulle bära idag. Åtminstone inte stylade såhär.

Nyckeln till att hitta en personlig stil

Men, det finns något motsägelsefullt här. Hur kan man hitta sin personliga stil om man inte testar sig fram?

Jag håller med den fiktiva frågeställaren. Det kan man nog inte. Om målet är att uppnå en personlig stil är det bra att experimentera. Kanske till och med avgörande. Men det måste också efterföljas av reflektion och utvärdering. Hur ska du veta var du gillar, och på så vis hitta pusselbitarna till den personliga stilen, om du inte funderar över vad du vill fortsätta bära och vad som inte passar dig?

Nu när jag själv nu gjort en utvärdering och scrollat mig igenom mina gamla bilder hittar jag inte bara usch-looks, utan även sånna jag faktiskt skulle ha på mig idag. Det får mig att fundera över vad det är med dem jag gillar. Plaggen i sig, stilen eller känslan? Vad och hur kan jag ta det med mig när jag fortsätter mejsla ut en personlig stil?

Gamla outfits jag skulle bära även idag. Och faktiskt bär idag.

Känner du inte alls igen dig i den ickiga känslan som är utgångspunkten för inlägget är du kanske redan i mål. Grattis!

Hur känner du när du ser dina gamla outfits? Om du känner att du har hittat din egen stil, har den alltid vart samma eller har den varierat över tid? Eller är du som jag – på väg?

Följ bloggen på Bloglovin

Klädvård

Tvätta kläder: En ren miljöbov

2 augusti 2024 / 2 kommentarer

Hur ofta tvättar du kläder? De flesta av oss tvättar allt för ofta. Vi har gått från att tvätta för överlevnad, till att tvätta för att uppnå social acceptans på bekostnad av miljön.

I takt med att vi tvättar mer och mer, ökar såklart även utsläppen från tvätt. Inte ens teknikens raska utveckling, med maskiner som blir smartare och mer miljövänliga, hinner ikapp.

Globalt beräknas 16-35 % av utsläppen av mikroplaster komma ifrån tvätt av syntetiska material (ännu en anledning att undvika polyester). Dessutom kostar det energi och vatten och tvättmedel bidrar till övergödning. Dina kläder slits även onödigt snabbt om de tvättas för ofta.

Du hör ju, anledningarna att inte tvätta kläder är många. Speciellt för den som identifierar sig som miljövän.

Men, varför tvättar vi så mycket?

Anledningen till att jag kände för att skriva om detta är att jag nyss läste om en ny studie. Den visar att även om vi gärna vill se oss själva som miljökämpar som bidrar positivt till miljön, vinner vår rädsla för att vara äckliga när det kommer till hur snabbt våra kläder hamnar i tvättkorgen.

Behovet av att känna sig ren och fräsch härstammar både ifrån driften att undvika bakterier och smittor, och ifrån viljan att passa in i gruppen. Varav det senare kanske har mest relevans i nutid. Risken att någon tycker att jag luktar svett och börjar undvika mig känns större än att jag ska få en obotlig infektion från min fläckiga skjorta… Oavsett så handlar det om överlevnadsinstinkt.

Och när vi då står i valet och kvalet, to wash or not to wash, är instinkterna starkare än hållbarhetstänket.

Gör detta istället!

Istället för att utgå ifrån en känsla av ”alla andra tvättar sina kläder efter en användning” eller en falsk bild av att dina plagg blir genuint smutsiga efter så kort tid – använd dina sinnen. Man kan allt som oftast lukta sig till eller se huruvida en tvätt behövs.

Om det är att fräscha upp plagget efter en användning som är syftet kan du istället vädra det. Och om det handlar om fläckar, testa först att punktbehandla. Eller testa något av dessa tips på hur du får bort lukt från kläder.

När du oundvikligen väl startar din tvättmaskin, så kan du faktiskt tvätta i ganska kalla temperaturer. Tydligen blir det inte renare eller mindre bakterier när du tvättar i 60 grader, istället för endast 40. Så, spara lite energi och tvätta kallt vettja!

Med det sagt, förespråkar jag såklart en sund balans. Tvätta kläder så ofta du känner att du behöver, men tänk ett extra varv innan du av bara vana slänger din t-shirt i tvättkorgen!